3ggr/vecka, minst 30 min/gång

Saltintag

- Kraftigt reducerat saltintag sänker blodtrycket, men är svårt att genomföra.
- Måttlig saltrestriktion potentierar de antihypertensiva effekterna av ACE-hämmare/ARB

Glukosintolerans/diabetes

- 8,9-12,1mmol/l efter glukosprovokation
- 6,1-6,9mmol/l fastande .

Mikroalbuminuri

- Är en fristående riskfaktor och en prediktor för kardiovaskulär sjukdom.
- Detta troligen då proteinurin hos en person utan njursvikt är ett tecken på aterosklerotisk sjukdom .
- Kan behandlas med RAAS-blockad .

Föreligger sekundär organpåverkan?

VK-hypertrofi

- Ses på EKG och/eller EKO .
- Uppstår pga ökad afterload till följd av trycket. Riskfaktor för hjärtsvikt och infarkt.

Njurpåverkan

- Ses som stegrat kreatinin och/eller mikroalbuminuri .
- Hypertension förvärrar en njursvikt som uppstått av annan orsak (diabetes/glomerulonefrit).
- Njursvikten förvärrar hypertonin och ökar risken för sekundära kardiovaskulära manifestationer.

Arteriell kärlsjukdom

- Kranskärlssjukdom ger angina , perifer kärlsjukdom kan ge claudicatio, njurartärstenos, carotisstenos med risk för embolier till CNS, plackbildning i CNS ger strokerisk .

Ögonbottenförändringar

- FH III-IV är tecken på generell kärlpåverkan av hypertonin.

- Upprepade mätningar: Ett tryck är inget tryck! Mild tryckstegring bör verifieras 3-6 ggr under 3-6 månader. Måttlig stegring vid 2-3 tillfällen under kortare tid och kraftigare stegring (>180/110) vid 2 tillfällen med en veckas mellanrum.
- 24 timmars blodtrycksmätning: Ger ett medelvärde på blodtryck över dygnet. Kan visa på både white coat hypertension (högt tryck på mottagning, men normalt hemma) och på masked hypertension (normalt på mottagning, men högt hemma). Ger bättre prognostisk information än traditionella BT-mätningar och är att rekommendera!
- White coat hypertension: Vid normala tryck hemma (se tabell ovan) och höga tryck på mottagningen är prognosen god och behandling krävs ej.
- Masked hypertension: Vid högt tryck hemma, men normalt på mottagning är prognosen likvärdig med en ”normal hypertoni” och bör behandlas som en sådan.

Föreligger sekundär hypertoni?

Vid följande tillstånd bör sekundär hypertoni misstänkas och utredas vidare:
- Anamnes-/Statusfynd: Blåsljud över njurartärer, palpabel struma, svettningar, hjärtklappningar, hypokalemi, symptom på Cushing etc.
- Hypertoni hos ung person: Hypertonidebut < 30 års ålder
- Kraftig BT-stegring utan känd orsak eller hereditet
- Vid terapiresistens
- Vid plötsligt försämrad kontroll efter långvarig god kontroll: Om äldre person, misstänk njurartärstenos uppstånden pga ateroskleros.

Föreligger andra riskfaktorer?

Hereditet

- Förälder/syskon med kardiovaskulär sjukdom som debuterat <55 år om man och <65 år om kvinna.
- Om släktingen i fråga rökte minskar den hereditära misstanken!

Ålder hos patienten

- >55 år för män och >65 år för kvinnor innebär en ökad risk.

Rökning

- Ge alltid råd om rökstopp! Minskar inte trycket, men minskar kardiovaskulära risken.
- Rökstopp efter hjärtinfarkt halverar risken för en ny infarkt.
- Särskilt hos unga kvinnor en betydligt kvantitativt viktigare riskfaktor än hypertoni.
- Rökstopp ger viktuppgång. Dock är denna av ringa betydelse i jämförelse med riskreduktionen som rökningen medför.

Alkohol

- Hög alkoholkonsumtion höjer blodtrycket och minskad konsumtion sänker det.
- Max 20-30g ren sprit/dag för män: 1,5-2,5dl vin eller 5-7cl starksprit för män och drygt hälften för kvinnor rekommenderas.

Dyslipidemi

Indikation för farmakologisk behandling (statiner) är:
- Manifest aterosklerotisk sjukdom (angina, hjärtinfarkt, stroke, claudicatio etc)
- Diabetes mellitus typ 2
- En beräknad risk för kardiovaskulär sjukdom >5% inom 10 år enligt SCORE-diagrammet (se nedan).

Bukfetma

- Män >102cm, kvinnor > 88cm i bukomfång.
- BMI >25 ger ökad risk.
- Ge råd om viktnedgång! Detta minskar på trycket, redan vid måttlig nedgång, men prognostiskt gynnsam effekt har endast visats för kraftig viktnedgång.
- Fysisk aktivitet minskar trycket och förbättrar prognosen och har gynnsamma metabola effekter.
- Den träning som bör genomföras är 30-60% av max kapacitet (så att man svettas/måste byta om) minst

Att ta reda på!

- Föreligger hypertoni? Utesluta ”white coat hypertension”. Upptäcka ”masked hypertension”.
- Föreligger sekundär hypertoni? Dessa former (se föregående sida) står för 10-15% av alla hypertonifall och är många gånger behandlingsbara, vilket indikerar att de bör upptäckas.
- Föreligger andra riskfaktorer som kan kräva behandling? Dessa inkluderar hereditet för aterosklerotisk sjukdom, sänkt glukosintolerans/manifest diabetes mellitus, njursjukdom (mikroalbuminuri), förhöjda blodfetter, rökning.
- Föreligger sekundär organpåverkan? VK-hypertrofi, njurpåverkan, arteriell kärlsjukdom, eventuellt ögonbottenförändringar.
- Föreligger andra sjukdomar som kan komplicera behandlingen av hypertonin? KOL, Hjärtsjukdomar (ischemisk hjärtsjukdom, VOC, rytmrubbningar), graviditet, ortostatism, etc

Mät blodtrycket!

- I sittande eller liggande efter 5 minuters vila med manchetten i hjärthöjd (kudde/armstöd). Mät i båda armarna och använd i fortsättningen den arm som har högst tryck. Vid lika tryck använd höger arm. Mät sedan efter en minut i stående (visar på ev risk för ortostatism)

Hypertension—handläggning