Sida 7 . Copyright Erik Boberg
- Encefalopati som uppkommer hos barn under 15 år
som får
influensa
och samtidigt medicinerar med
ASA.
- Hög mortalitet
, 10-40%
- De som överlever får
ofta allvarliga neurologiska sequele
- Oklara patogenes.
- Viktigt att i början av en epidemisäsong fastställa vilken influensatyp som härjar
och att säsongen nu startat. Snabb diagnostik är nödvändig då de sjuka bör isoleras för att begränsa smittspridningen.
- Virus påvisas med immunoflorescens eller enzymimmunologisk teknik
på infekterade celler. PCR på NPH-aspirat är också en möjlig diagnosmetod.
- Typning av virus
kräver
isolering i cellkultur.
- När det är klarlagt att säsongen satt igång
och man har typat viruset så räcker klinisk diagnostik (på symptombild)
- Endast till de med svår influensa
eller i
förebyggande syfte
vid utbrott på tex sjukhem.
- Oseltamivir (Tamiflu) eller Zanamivir (Relenza)
kan användas. De
hämmar neuraminidas
(och därmed frisättningen av nya virus från infekterade celler).
- Behandling bör sättas in inom 2 dygn
efter symptomdebut och har då visats förkorta sjukdomsförloppet med något dygn i bästa fall.
- Initiala symptom: Hosta, snuva, feber
Inkubationstid: 5 dagar
Symptomtopp:
Tilltagande djup hosta.
- Bronkobstruktion
med pipande andning, allvarlig ventilationsstörning, svår dyspné, hög andningsfrekvens och interkostala indragningar.
Symptom-grad
Tid
Ödematös , inflammerad bronkiolvägg med nekrotiserat epitel och slembildning. Ger total ocklusion av små luftvägar med atelektasbildning eller hyperinflation.
- Epidemier:
Varannan vinter (jämna) sedan 80-talet högre topp med fler drabbade. Udda år lägre toppar, senare på säsongen (mars).
- Barn:
Dominerande agens hos dessa vid viral pneumoni. <2 år. Kort immunitet och samma barn kan drabbas igen.
- Äldre personer: Relativt vanligt även hos dessa. Vanligt hos yngre vuxna (värnpliktiga tex).
- Defekt cellulärt immunförsvar: Vanligt viralt agens vid pneumoni hos dessa (tex AIDS-pat).
- Klinisk:
Symptombild och epidemiologi (andra smittade i närheten, på sjukhuset?). Epidemier i
december-mars.
- Immunofloroscens:
Från NPH-sekret (sköljning). Snabbt, sensitivt, specifikt.
- Röntgen:
Krävs ej rutinmässigt.
Dropp– eller kontaktsmitta
- RSV A och B.
A ger svårare förlopp än B.
- Paramoxyvirus:
Enkelsträngat RNA. Helikalt, höljeförsett.
Symptom hos små barn (0-1 mån): Apnéer (centrala), slöhet, matvägran, irritabilitet.
Visar bild som pneumoni (infiltrat, ofta apikala / hilära) och uppblåsta lungor.
- Intensiv övervakning:
Inläggning om <v34 / allmänpåverkan / SaO2 < 92% trots behandling. Hem när 3 daagar fria från apnéer.
- Andningsunderstöd:
CPAP, ev intubering om svårt sjuk.
Adrenalin.
Ev bronkdilaterare.
-
Syrgas
(SaO2 > 92% eftersträvas).
- Inhalerat ribavirin:
Dålig dokumentation. Överväg i svåra fall.
- Specifika immunoglobuliner: Enbart profylaktiskt
. Mycket dyrt. I undantagsfall! Vid prematura barn och barn med lungsjukdom + samtidig epidemiperiod.
- Ge inte:
Kortikosteroider (systemiska, eller inhalerade), antibiotika (så länge inte bakteriell pålagring / diffdiagnos misstänks)
Organism |
Spridning / Riskgrupper / kommentarer |
Symptom / Diagnostik / Behandling |
|
Coronavirus
- Ger SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) |
- Smittspridning
sker via infekterat sekret och fekal-oral kontakt. |
SARS: - Inkubationstid på 2-7 (max 10) dagar. - Hög feber (>38 o C) - Myalgi, huvudvärk, frossa, diarré - Hosta och andnöd |
Diagnostik:
PCR. Annars är det klinisk bild + vistelse i ett av WHO definierat område eller nära kontakt med annan smittad. - Diffus alveolär skada och multinukleära jätteceller hittades hos de patienter som dött av sjukdomen. |
Herpes Zoster |
- Unga:
Nästan alla barn får vattkoppor. De har ofta lungförändringar som vid pneumonit (interstitiella), men sällan symptom från luftvägar. |
- Vuxna rökare:
Hosta och andfåddhet efter 3-5 dagar med vattkoppor. Därefter snabb progress av andningsinsufficiens. |