Sida 4 . Copyright Erik Boberg
- Uppstår vanligen i
terminala gångens lobulära enhet.
- Fyller och formförändrar lobuli.
- MÃ¥nga
olika histologiska utseenden
.
- Upptäcks mycket oftare hos populationer som screenas
än hos de som inte screenas då det rätt sällan ger upphov till palpabla massor. Kalcifieringar av nekrotiskt skräp i förändringarna syns väl på mammografi.
- Kan ge upphov till
palpabla massor
eller
flytningar
från bröstet.
- 97% långtidsöverlevnad
ses efter enkel
mastektomi
.
- Behandling
innefattar även strålning och i vissa fall antiöstrogener
för att minska återfallsrisken.
- Vissa får
”oförklarliga” metastaseringar
, då troligen ofta pga små områden med invasion som inte först upptäcktes.
- En tredjedel
av de kvinnor med
låggradig DCIS
som
inte får behandling
kommer att få en
vidareutveckling till invasivt karcinom
.
- DCIS
som sprider sig längs med
körtelgångarna
in i huden i bröstvårtan.
- Epitelbarriären bryts och
extracellulärvätska kan tränga fram
på ytan.
- Ett skropbildande exsudat
ses unilateralt över bröstvårtan och vårtgården.
- I 50% av fallen finns ett underliggande
invasivt karcinom. Detta bestämmer prognosen för sjukdomen som inte påverkas av pagets sjukdom i sig.
- Uniformt histologiskt utseende
. Cellerna sitter i löst sammansatta kluster i kanaler och lobuli.
- Bildar inte massor
(som kan ses på röntgen eller palperas) och kalcifieras sällan. LCIS
upptäcks därför
|
Tumörtyp |
Hormonreceptorer (östrogen/progesteron) |
Överuttryck av HER2/NEU |
Andel av karcinomen |
Invasivt körtelgångskarcinom Innefattar alla tumörer som inte kan grupperas på annat sätt. Tumören uppstår alltså inte specifikt från körtelgångsystemet. - 70-80% av karcinomen faller i denna grupp. - DCIS associeras ofta med denna typ av cancer. Även LCIS i vissa fall. - Heterogent histologiskt utseende. Celler som bildar väutvecklade körteltubuli till flak av anaplastiska celler. Oregelbundna marginaler. - Gropbildning i huden, tillbakadragning av bröstvårtan eller fastväxning till bröstväggen kan bli resultat av avancerade tumörer. |
2/3 |
1/3 |
70-80% |
Inflammatoriskt karcinom- Förstorat, svullet, rodnat bröst. Vanligen utan palpabel massa. - Lågt differentierat underliggande karcinom och invaderar bröstparenkymet diffust. - Karcinomet blockerar flertalet dermala lymfgångar och orsakar bröstets utseende. - ”Riktig” Inflammation är vanligen minimal eller helt frånvarande. - Mycket dålig prognos. Tumören har ofta metastaserat. |
 |
 |
Ovanligt |
Invasivt lobulärt karcinom- Celler som är morfologiskt identiska med de som LCIS består av. - 2/3 av fallen associeras med sammanhängande LCIS. - Cellerna bildar ett mönster liknande måltavlor då de omringar körtelgångar i bröstet. - Vanligen visar de sig som palpabla massor eller mammografidensiteter, men en stor del har diffus invadering och kan vara kliniskt ockulta. - Metastasering sker till cerebrospinalvätskan, serosala ytor, GI-trakten, ovarierna, uterus och benmärgen. |
Nästan alla tumörer |
Mycket ovanligt |
<20% |
Medullärt karcinom- Flak av anaplastiska celler med väldefinierade kanter. - Kan misstas för fibroadenom. - En högre frekvens av dessa karcinom ses hos kvinnor med BRCA1-mutationer, men de flesta patienter med denna typ av karcinom saknar mutationen. |
Saknar i de flesta fall |
Inget överuttryck i de flesta fall |
<1% |
Kolloida (mucinösa) karcinom- Skapar stora mängder cellulärt mucin som tränger in i omgivande stroma. - Väl inringade massor som kan misstas för fibrioadenom. - Mjuka och gelatinlika. |
De flesta |
I sällsynta fall |
Ovanlig subtyp |
Tubulära karcinom- Bildar sällan palpabla massor, men utgör 10% av de invasiva karcinom mindre än 1cm i diameter som hittas med mammografisk screening. - Välutvecklade tubuli med låggradiga kärnor (mikroskopiskt). - Metastaser till lymfknutor är sällsynta och prognosen är mycket bra. |
Nästan alla |
Mycket ovanligt |
 |
|
Gemensamma förändringar: Adherens till pectoralismuskulaturen eller djupa fascian i bröstkorgsväggen. Adherens till överliggande hud som skapar indragningar eller gropar i huden eller bröstvårtan. Viktigt första tecken på tumör i många fall. |
|||
