Sida 4 . Copyright Erik Boberg

Migrän

CGRP, Substans P

Thalamus: Vidarebefodrar smärt-impulserna från afferenta trigeminusnerver till sensoriska kortex så att smärtan upplevs

Hypothalamus: Tros ligga bakom fotofobi och fonofobi vid migrän.

Ganglion pterygopalatine

Dura mater

Superior salivary nucleus

Nucleus Raphe: Serotonin tros spela en roll i uppkomsten av migränattacker. -
- Triptaner är verksamma mot migränanfall och hämmar flera serotoninreceptorer (5-HT1B/D/F).

Utlösande faktorer

- Migränpatienter är extra känsliga för sensoriska stimuli och har svårt att vänja sig vid dessa. Extra känsliga blir kvinnor under menstruationen.
- Huvudvärken kan utlösas eller förstärkas av flera triggers: Starkt ljus, ljud, men också av hunger, för mycket/för lite sömn, psykisk stress, fysisk utmattning, stormigt väder, lufttrycksförändringar, alkohol.

Anfall

- Frekvens: Varierar, men genomsnittligt 1,3 anfall/månad
- Duration: Genomsnittligen 19h
- Vanliga symptom (förutom huvudvärk): Illamående (87%), fotofobi (82%), scalpömhet (65%), kräkningar (56%)
- Efter anfallet är patienten neurologiskt återställd!
- Symptomgrad vid anfall: Tenderar att förvärras med tiden.

Kriterier (IHS)

Migrän med aura (20% av pat)

A: Minst 2 attacker som uppfyller kriterierna i B
B: Minst 3 av följande:
- Minst 1 reversibelt tecken på hjärnbarks-/hjärnstamsdysfunktion

- Utvecklas gradvis under >4 min (eller i sekvens av flera symptom)
- <60 min per symptom
- <60 min till huvudvärksdebuten (denna kan även börja samtidigt som eller innan auran).
C: Attackerna förklaras ej av annan sjukdom

Migrän utan aura (80% av pat)

A: Minst 5 attacker som uppfyller kriterierna B-D
B: Attackduration 4-72h obehandlad (hos barn 2-48h)
C: Huvudvärk med minst 2 av följande:
- Ensidig lokalisation
- Pulserande karaktär
- Måttlig till svår intensitet
- Försämring vid fysisk aktivitet
D: Under huvudvärken minst 1 av följande:
- Illamående och/eller kräkningar
- Ljus och ljudkänslighet
E: Attackerna förklaras ej av annan sjukdom

Aura

- Alla har inte aura och migrän med enbart aura förekommer också (mer ovanligt)
- Visuell: Vanligast (36% har). Ljusblixtar, sicksacklinjer och andra fenomen i synfältet.
- Sensorisk: Parestesier (33% har)
- Motorisk: Pares, talsvårigheter

Locus Coeruleus: Utgör tillsammans med dorsala nucleus raphe det så kallade migräncentrat , vilket tros starta migränauran genom att trycka ned hjärnaktivitet i kortex och samtidigt försämra blodflödet.

Smärtsam krets vid migrän

- Trigeminusnerven aktiveras (av en oklar mekanism, genom vasodilatation i meningeala kärl) och skickar via sitt ganglion, superior salivatory nucleus och ganglion pterygopalatine signaler tillbaka till de kärl i duran som aktiverade trigeminus från början.
- CGRP och substans P frisätts från de efferenta parasympatiska fibrerna från ganglion pterygopalatine. Dessa orsakar en lokal, neurogen inflammation (mastcellsdegranulering pga aktivering från CGRP-

receptorer) och är vasoaktiva .
- Denna trigeminusreflex orsakar vasodilatation och vaskulär hyperestesi. Detta orsakar smärta.
- CGRP-antagonister prövas i kliniska studier i behandling av migrän.

Migrän och stroke

- Liten risk för stroke vid migränanfall. Risken ökar vid samtidigt P-pilleranvändning + rökning (14ggr ökad risk).

Migränanfallets faser/dynamik

- En minoritet av patienterna märker av alla 5 faser. Ingen fas är obligatorisk vid anfall.