Sida 1 . Copyright Erik Boberg
- LC
innehåller ungefär 10000 nervceller hos människan.
Dessa sprider sina axoner som förgrenar sig och täcker stora delar av cortex, cerebellum och hippocampus.
Ett noradrenergt alarmsystem.
- Sömn/vakenhet:
NE-aktivitet ökar med grad av uppvaknande. Uppvakningsstimuli av en okänd typ ökar aktiviteten i neuron i LC betydligt mer än om stimulit är känt. LC innerveras av bla retikulära formationen. Sensoriska stimuli som ger aktiverande, ny, oväntad information aktiverar LC och det NE som sänds ut som svar verkar öka vår uppmärksamhet och vakenhet ytterligare.
- Elektrisk stimulering
av LC framkallar ångest hos apor. Hos människa sker samma reaktion som svar på Yohimibin (vilken genom hämning av presynaptiska autoreceptorer ökar aktiviteten i noradrenerga neuron)
-
Serotonin tycks ha ett hämmande inflytande
på det noradrenerga systemet.
- SSRI
är effektiva i behandling av ångest.
- Beta-blockerare
har en antagonistisk effekt på serotonin och kan utlösa ångest.
- Brist på tryptofan
(den aminosyra ur vilken 5-HT syntetiseras) sänker ångesttröskeln.
- Depression
är vanligt tillsammans med panikångest.
- Bensodiazepiner,
vilka förstärker GABA:s effekt på sina receptorer, har en ångestdämpande effekt som korrelerar mot bensodiazepinernas affinitet för sina receptorer.
- Bensodiazepinantagonister
(flumazenil) kan framkalla panikattacker hos personer med paniksyndrom.
- GABA-nivån i kortex
är sänkt vid paniksyndrom.
- GABA-erga neuron
finns i hela hjärnan, och vissa av dem hämmar LC.
-
Stimulering av amygdala hos människor
ger främst oroskänsla och deja-vu känsla.
-
Amygdalas aktivitet ökar
vid stimulering av NE från LC.
Aktiveras av amygdala, vilket utlöser en rädsloreaktion .
Autonomt svar: Sympaticusaktivering med hjärtklappning, vasokonstriktion ( ↑ BT), dilaterade pupiller, dilaterade bronker, svettning, förändrad metabolism.
Endokrint svar: ACTH-utsöndring från hypofysen, med påföljande kortisolstegring.
- Innehåller bla nucleus raphe och locus coeruleus.
-
Retiulära aktiverande systemet aktiverar kortex
, vilket ger förbättrad motorisk och intellektuell prestationsförmåga
- Vid för stark ångestreaktion försämras prestationsförmågan.
Skräck ger förlamning, panik ger oförmåga till rationellt handlande.
-
Mindre komplicerade arbetsuppgifter utförs optimalt vid en högre ångestnivå
, medan mer komplicerade uppgifter snabbt försvåras vid ökad ångest. (Bild 12.1)
- Cerebral hypoxi:
Ateroskleros i cerebrala artärer gör att kompensation för nattligt BT-fall inte kan fås och hypoxi uppstår. Ger nattlig ångest + oklarhet. Kaffe som sömnmedel!
- Epilepsi:
Ångest som iktalt fenomen, spec vid fokus i temporalloberna. Aura för ett generaliserat anfall, eller som uttryck för själva anfallet. Abrupt början och slut. Paroxysmal aktivitet på EEG samtidigt.
- Endokrinopatier:
Hypertyreos särskilt, men också hypotyreos, binjurerubbningar (hyper- och hypofunktion i både bark och märg), hyperparatyroidism, Cushings syndrom, hypoglykemi.
- Astma bronchiale, cor incomp, akut MI:
Kombination av psykogen ångest (livshotande tillstånd) och somatisk (cerebral hypoxi/ischemi).
- Amfetaminintox:
Kan ge ångest med skräckkaraktär och förföljelseidéer (pga mer eller mindre kriminell kultur bland missbrukare).
- Abstinens:
Efter alkohol, lugnande medel, sömnmedel. Centralt dämpande effekter hos dessa preparat ger ett cerebralt excitationstillstånd som rekylfenomen när intag upphör efter långvarig användning. Av samma anledning kan abstinensen ge epileptiska anfall, predelirium (icke psykotiskt ångesttillstånd, ffa somatiska manifestationer - tremor, svettning, takykardi) och delirium (Psykotiskt ångesttillstånd med förvirring och hallucinationer).
- Behandling av abstinensen:
Tillförsel av medel med korstolerans mot det beroendeframkallande medlet. Avtrappande dos.
