Sida 4 . Copyright Erik Boberg
-
Depressiva och maniska syndrom
- Symptom:
Torrhet i hals och mun, ökad törst, dålig smak i munnen.
-
Både centrala och perifera mekanismer ligger bakom:
Både parasympaticus och sympaticus stimulerar till salivfrisättning. Den antikolinerga effekten av vissa antidepressiva ger dock hyposalivering som kvarstår en tid efter avslutad behandling.
- Anhedoni:
Mat och dryck som vanligen väcker lust känns nu smaklös och likgiltig.
-
Rubbningar i GI-kanalen:
Bidrar även dessa till viktminskningen.
- Flera kilo
kan förloras i vikt.
- Vissa deprimerade får dock
hyperfagi.
-
Ventrikelsekretion:
Hypo-/aklorhydri (bortfall av magsaftsekretion). Störningen sannolikt centralt medierad. Detta då opium normaliserar funktionen.
-
Vagusnerven
stimulerar via ACh HCl-sekretion i magsäcken.
- Förkortad tömningstid:
Bortfall av ”syrabromsen” (ventrikeltömningen blir långsammare av att duodenum är sur).
- Vid uttalad hämning
är dessa symptom mest framträdande.
- Vid agitation
är syrasekretionen istället förhöjd.
- Obstipation:
Låg tonus och motilitet i GI-kanalen med förlängd passagetid. Ffa parasympaticus via ACh reglerar tarmmotoriken.
- Kommunikationen mellan CNS och ENS är extensiv
och både sympatisk och parasympatisk.
- Ofta nedsatt:
Detta ger
oförmåga att gråta med tårar
, vilket är ett vanligt symptom.
-
Glandula lacrimalae
innerveras av parasympatiska fibrer i N VII, samt av sympatiska fibrer från ganglion cervikale superior.
- Nedsättning eller totalt bortfall
av libido och av sexuellt samliv.
- Oregelbundna menstruationer eller amenorré
- Hör till de tidigaste symptomen
och är de som ofta försvinner sist efter tillfrisknande.
-
Ej psykologiskt betingade:
De sker även när relationen i övrigt är oförändrad.
- Uppstår pga
en ändrad dygnsrytm vid depressiva syndrom.
-
Tidigt uppvaknande:
Orolig/ytlig sömn frampå småtimmarna. Ibland uttalad ångest, morgonångest.
- Vaknar ofta
och har svårt att somna om.
- Den gryende dagen
ter sig olidligt lång och trist.
- Hypersomni:
Förekommer hos yngre deprimerade
-
Kroppsligt illabefinnande.
Diffust (svaghet, utmattning, ruggighet, allmän sjukdomskänsla) eller lokaliserat.
- Bröstet, magtrakten, huvudet:
Trånghet, tryck, beklämning.
- Hoppet om att bli bättre saknas.
-
En störning i hypothalamus
i dess egenskap som överordnat centrum för biologiska rytmer, drifter och funktioner styrda av autonoma nervsystemet ger upphov till vitalsymptomen. De uppstår alltså ur det
neuroendokrina systemet
.
-
Hypofysen
som styrare av hormonella system och som underordnad hypothalamus, ligger också bakom symptomen.
-
Accentuerade symptom
på efternatten i samband med tidigt uppvaknande. Morgon och förmiddag är sedan svåra. Då sker de flesta självmordshandlingarna.
-
Under eftermiddagen
lättar symptomen och det kan kännas ganska bra under eftermiddag och kväll.
- Lätta och medelsvåra fall
har tydligast dygnsvariation. Vid fortskridande försämring sker en utjämning så att det känns lika svårt under hela det vakna dygnet.
- Skuld-/strafftankar, självnedvärdering av moralisk, religiös, somatisk eller ekonomisk art vid depression
kan uppfylla kriterierna för vanföreställningar.
- Syntyma vanföreställningar:
Kongruenta med grundstämningen och härleds från denna.
-
Förföljelsseidéer, hallucinationer
(vanligen auditiva) förekommer också.
- Ett depressivt syndrom med vanföreställningar och/eller hallucinationer är
definitionsmässigt psykotiskt
.
- Vanligt vid depression:
Kan både vara en konsekvens av depressionen och en utlösande faktor.
- ECT
hjälper mot depressionen, men sparar ångesten.
- Ger agitation
, särskilt hos äldre.
- I kombination med
psykomotorisk hämning
.
- Rötter till ångest:
Skuldkänslor, känslor av hopplöshet, meningslöshet, kroppsligt illabefinnande (tryck i bröstet, epigastriet), oföretagsamhet, hypokondri, impotens
N VII
N IX
Sympatiska nerver från ganglion cervikale superior
