Sida 4 . Copyright Erik Boberg

Patientsamtalet och relationen till patienten

Intervjuare

Patient

Intervjuarens yrkesidentitet

- Identitetens skapande: Under utbildningen, i kontakten med andra verksamheter, i möten med andra yrkespersoner som blivit modeller eller förebilder.
- Yrkesperson som värderar yrkesrollen högt: Tendens att styra och dominera en intervju för att demonstrera yrkesrollen för sig själv och för omgivningen.
- Relationen mellan yrkespersonen och dennes bild av sig själv som yrkesperson kan då dominera över relationen mellan yrkespersonen och patienten.
- Att reflektera över: Hur är jag som yrkesperson? Hur är jag som privatperson? Hur vill jag vara som yrkesperson? Vad är viktigt för mig i mötet med patienten? Vilken betydelse har det för mig om patienten inte uppskattar mig?

Intervjuarens personliga upplevelser i stunden

Relationen till patienten

- Patienten kan inte förväntas ha förmåga att presentera och strukturera upp sina problem på ett optimalt sätt.
- Frustration: Intervjuaren förstår inte patientens redogörelser. Väcker tankar som ”Den här patienten går det inte att få ett vettigt ord ur.” ”Han pratar bara om ovidkommande saker.” ”Men

vad är problemet? Han kommer ju aldrig till saken.”
- Intervjuaren tar då gärna kontrollen: Ställer en rad riktade frågor innan det egentligen är dags för det.
- 2 mönster måste få visa sig: Problemet sett genom patientens ögon och problemet, uttryckt i lärobokens facktermer.

- Lust och olust: Vi entusiasmeras av positiva känslor, och hämmas eller reagerar negativt på olustiga känslor i samtalet (frustration, otålighet, ledsenhet, rädsla).
- Detta kommer till uttryck genom ordval, gester, mimik, röstläge och energinivå.
- Det finns också tendenser till flykt undan det som väcker obehag.
- Obehag väcks av: Provocerande, motbjudande beteende; teman tas upp som vi själva har problem med; pat får intervjuaren att

känna sig förbryllad eller inkompetent; väcker associationer till smärtsamma minnen; förmedlar en förfärlig livssituation som är plågsam och svår att ta in.
- Även om vi lägger band på känslouttryck hittar vi andra sätt att bli av med olustkänslor: Intervjuaren blir formell, stel, gömmer sig bakom stereotyp yrkesroll, byter fokus, tar över samtalet och styr det med riktade frågor. Vi tappar kontakten med patienten.

Empati och empatifällan

- Förmåga att dela en annan persons känslor . Förmåga att föreställa sig hur en annan person upplever och tänker kring verkligheten.
- Du känner dig sorgsen när pat berättar om ledsamheter , upprörd när pat berättar om kränkningar , lättad när pat beskriver en framgång .
- Främjar förståelsen för en annan person. Förbättrar kontakten med patienten.
- Empatifällan: Behandlaren engagerar sig så till den grad i patientens berättelse att man börjar dela den verklighet som patienten upplever. En intervju av en suicidal patient påverkar intervjuaren så starkt att denne till sist delar uppfattningen om att självmord är den enda utvägen ur situationen. Alla dörrar är stängda, ingen utväg verkar möjlig. Man tappar sin förmåga att känna tro och hopp om förändring, och att tro på möjligheter.
- Värme: Det är svårt att visa empati utan att visa känslor under intervjun. Emotionell värme bör visas, men vara diskret.

Härbergera patientens berättelse

- Förmåga att stå ut med ovisshet, hjälplöshet, upplevelse av egen oförmåga under kortare eller längre tid.
- Förmåga att bära plågsamma känslor inom sig utan att genast ta till flykten och agera på något sätt.
- Undvika ångestlindrande beteende , utan stanna kvar i patientens berättelse.

Sympati

- Uttrycker stöd och deltagande genom att öppet ta ställning, instämma i personliga värdebaserade omdömen hos patienten.
- Håller med och bekräftar , eller delar ett avståndstagande.

- Uppstår ofta när man diskuterar ett tema som intervjuaren själv blir berörd av eller har ett ouppklarat förhållande till. Man diskuterar äktenskapsproblem som liknar de som intervjuaren själv brottas med.
- Ingår inte i ett proffessionellt förhållningssätt. Man bör vara undersökande neutral .

Prestigelöshet

- Inte i onödan försvara egna idéer, eller eget synsätt.
- Öppet medge att man ej vet svaret på en fråga: Det förväntas ofta av läkaren, och läkaren förväntar sig det av sig själv - att denne skall kunna svara på de frågor patienten ställer. Bekräfta det angelägna, men lämna frågan öppen om du inte är säker på svaret.

Tro och hopp

- Falsk trygghet: Bygger på konkret information som inte håller måttet. Klent underbyggna lugnande försäkringar.
- Tro och hopp: Bygger inte på information. Förmedla en övertygelse om att det finns möjligheter när förväntningar grusas, nya möjligheter som man inte vet något om förrns man är där.

Intresse, närvaro

- Lyssna samtidigt som du iakttar
- Intressera dig för sådant som inte är direkt tilltalande: Öppet intresse för vad som än framkommer i samtalet.

Förhållnigssätt jämtemot patienten i samtalet

Relationer att beakta under samtalet