Sida 2 . Copyright Erik Boberg
- Det inrotade och stabila mönster av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en individs unika livsstil och anpassning.
-
Personlighetsstörningar är vanliga:
10% prevalens i befolkningen, 30% i psykiatrisk öppenvård och 50% i psykiatrisk slutenvård.
- De påverkar behandlingsval:
Personer med borderline personlighetsstörning har sämre behandlingsframgångar.
- De påverkar den terapeutiska alliansen:
Kontakten mellan läkare och patient blir svårare (den utgör normalt sett en placeboeffekt). Vårdpersonal kan bli uppretad på personlighetsstörda individer.
- De påverkar prognosen:
10% av borderline-patienter suiciderar tex.
- De utgör en sårbarhetsfaktor:
Patienterna kan ha stora problem med att bara gå och handla mat tex.
- Anomalier:
Pat beter sig ”knasigt”
- Beteendestörningar:
Självdestruktivitet (90% har borderline), eller massivt undvikande beteende tex.
- Rapportering vid ronden tar lång tid:
Dessa patienter väcker ofta mycket känslor hos personalen på avdelningen.
-
Långa sjukskrivningar
- Patienten är ofta omedveten om sin störning:
Kontaktinitiativ kommer ofta från anhöriga, eller så söker patienten för en pålagrad psykisk eller somatisk åkomma.
- Samsjuklighet är vanligt:
Tänk på att syndrom per definition är övergående/återkommande, medan en personlighetsstörning är konstant över tid.
- Skilj personlighetsstörning från syndrom:
En deprimerad patient kan ofta beskriva sig själv som ”tillbakadragen”, ”värdelös”, ”räddhågsen” och kan också säga att det alltid varit så. När denne sedan tillfrisknar framkommer en annan bild.
- Ta hjälp av anhöriga:
Patienten ofta omedveten om sin störning. Extra viktigt om patientens kulturella bakgrund är vitt skiljd från behandlarens. Tag dock inte kontakt med någon bakom patientens rygg, då detta kan förstöra den terapeutiska relationen.
- SCID II:
Strukturerad klinisk intervju. Ett inledande formulär fylls i av patienten. Intervjun fokuseras sedan kring de områden där patienten själv har antytt att det finns problem.
- TCI:
Temperament and Character Inventory. Självskattning med 238 frågor. Svaren gås systematiskt igenom och diskuteras tillsammans med psykolog.
Störning |
Behandling |
Prognos/förlopp |
|
Paranoid personlighetsstörning: |
- Psykoterapi:
Färdighetsträning, stöd. Om motiverad. |
- Kan utveckla ångest/depressioner.
Psykofarmaka då indicerad. |
|
Schizoid personlighetsstörning:
|
- Social färdighetsträning. Om motiverad. |
- Livslång störning
oftast. |
|
Schizotypal personlighetsstörning:
|
- Psykoterapi:
Åtgärda social oförmåga. Fokus på egendomligheter i relaterande och beteende. |
- Ofta ångest/depression:
Psykofarmaka då indicerad. |
|
Borderline personlighetsstörning:
|
- Ofta en serie akutinterventioner
för att hantera påkommande emotionella kriser. |
- Komplikationer:
Affektiva störningar, ätstörningar, drogproblem, PTSD. |
|
Histrionisk personlighetsstörning: |
- Psykoterapi: Mer kontakt med känslor. Sturkturering av tankar och beteende. |
-
Ångest, nedstämdhet
vanliga komplikationer. Psykofarmaka. |
|
Narcissistisk personlighetsstörning: |
- Psykoterapi begränsat värde . Pat vill sällan ha hjälp. |
- Återkommande depressioner.
Farmaka. |
|
Fobisk personlighetsstörning:
|
-
Stämningshöjare
ibland bra då de kan möjliggöra förändringsförsök. |
- Kan förbättras betydligt med långvarig psykoterapi. |
|
Osjälvständig personlighetsstörning |
- Psykoterapi kan vara till nytta. |
- Kan förbättras
med psykoterapi. |
|
Tvångsmässig personlighetsstörning |
- Psykoterapi , ev antidepressiva. |
- Svårt att förändras
djupgående |
